Vi hade redan haft två veckors semester på vårt land Sardinien när Pär och Catharina, svenskar från Stockholm, kontaktade oss, tack vare Välkomna till Sardiniens fb grupp, för att träffas.
“Vi är i Alghero med vår båt och vi skulle gärna vilja träffa sarder som kan berätta lite om Sardiniens historia, kultur, mat och olika traditioner.”
Vi ska publicera en kort film på vår youtube kanal: Nu drar vioch berätta vårt Sardinien: “Sardinien – Medelhavets okända pärla”.
“Absolut, varför inte?!”.
Här kan ni hitta den korta filmen som Pär och Catharina har gjort i mer en 2 månader på Sardinien.
Det finns många intressanta informationer om Sardinien, olika synpunkter, fina bilder och sist men inte minst är filmen jätteroligt!
Semestern kan vara i några dagar eller i många månader men alltid ska det vara roligt!
“Är Sardinien ett eget land?” Detta är en av de vanligaste frågorna jag får av mina vänner och kunder i Sverige men det är inte den enda.
En annan fråga jag får höra ofta är: “Är Sardinien en del av Italien?” Och den här: “Vad är det för skillnad på Sardinien och Sicilien?”
Geografi är intressant men det är ett stort ämne och ingen kan allt. Om du skulle fråga lokalbefolkningen på Sardinien var Sverige eller Danmark ligger så skulle många förmodligen svara:
“Jag vet inte, norrut? I Skandinavien?”
Det är ganska få sarder som vet exakt vad Skandinavien är för något. För en del är Sverige allting norr om Tyskland. Eller var det Norge som låg där?
Många verkar känna till varenda ö i Medelhavet utom Sardinien. Men jag skulle vilja vända på det och fråga: “Hur är det möjligt att ens föreställa sig Medelhavet utan Sardinien?”
Vi ska försöka att svara på några av frågorna ovan och vi hoppas att du ska finna det både intressant och underhållande.
Stat eller nation?
Till att börja med: “Är Sardinien en egen stat?” Svaret är nej. Sardinien är en del av den italienska staten på samma sätt som Korsika är en del av den franska.
Tyvärr får vi redan som barn lära oss i skolan att en stat i princip är samma sak som en nation, oavsett om vi bor i Sverige, på Sardinien eller någon annanstans i världen. Enligt den här teorin skulle alla som bor i den svenska staten vara en del av den svenska nationen och alla som bor i den italienska staten skulle vara en del av den italienska nationen.
Men är det verkligen så? Nej, inte nödvändigtvis. Många av de moderna staterna är faktiskt inget annat än politiskt hittepå som skapades efter olika krig som ett resultat av överenskommelser mellan vinnare och förlorare. Och verkligheten är mycket mer mångfacetterad och mycket vackrare än det grå 1800-talets statsbildning.
En nation är något som existerar oberoende av staten och som utgörs av en grupp människor som känner stark gemenskap med varandra eftersom de delar språk, historia och kultur med mera. Och i vissa fall bestämmer sig denna gemenskap för att börja arbeta för att bli en självständig politisk enhet – en stat.
Sardinien och andra nationer i Europa
Ett bra exempel på en sådan gemenskap är det samiska folket eller nationen som inte har någon stat utan bor i fyra olika stater i norra Europa (Skandinavien och Ryssland). De utgör alltså en egen nation som saknar en egen stat. Detsamma gäller kurderna som tillhör flera olika stater men ändå fortsätter att betrakta sig som kurder och inte som turkar eller irakier.
Man kan likställa samernas situation med sardernas, dock med en viktig skillnad: Samerna har rätt till och möjlighet att lära sig sitt språk i skolan. Sarderna saknar denna möjlighet, eftersom de sardiska myndigheterna inte har skapat förutsättningar för sarderna att förverkliga rätten att lära sig sitt eget språk.
Ett annat exempel är Spanien där det finns andra nationer än den spanska, nämligen den katalanska och den baskiska. De ingår för närvarande som autonoma regioner i den spanska staten men arbetar för att uppnå självständighet och en dag bli egna stater.
Detta visade sig vid detsenaste valet i Katalonien då självständighetspartierna fick en majoritet av platserna i det katalanska parlamentet. Att detta sker på flera platser i Europa idag är både viktigt och centralt för en stor del av befolkningen men trots detta låtsas EU att det regnar.
Sardinien är en autonom region i Italien, liksom Sicilien, Friuli, Valle d’Aosta och Trentino Alto Adige. En särskild lag ger dem ett visst självbestämmande inom skola, sjukvård, transportsektorn och flera andra områden.
I Storbritannien strävar Skottland efter självständighet och vill bli medlem i EU. Korsika är en del av den franska republiken men de partier som vill ha självstyre sitter i regeringen på den lilla ön. Listan kan göras lång.
På samma sätt är Sardinien en egen nation, även om de flesta inte känner till det. Och trots att den sardiska nationen är redan år 1861 införlivades i Italien så räknar sig många sarder fortfarande först och främst som sarder och endast i andra hand som italienare. Andra känner sig som både sarder och italienare.
Man kan därför säga att Sardinien är en nation utan stat, precis som Katalonien, Baskien, Skottland och Korsika. Idag finns det fler än tio politiska partier som arbetar för självständighet på Sardinien. Tillsammans har de fått nästan 20% av rösterna men de ingår ändå inte i det regionala sardiska parlamentet.
Sardiniens roll under historiens gång
Innan Sardinien blev en del av Kungariket Italien var det en del av det spanska imperiet och kallades Kungariket Sardinien. Officiella språk var sardiska och spanska. Om vi kunde resa tillbaka i tiden till den så kallade giudicati-perioden som varade under senmedeltiden och renässansen, då skulle vi se ett Sardinien som existerade som en autonom politisk enhet redan innan idén om en italiensk stat eller kungarike hade sett dagens ljus. Det Italien vi nu känner är i själva verket ett relativt nytt påfund även om det fanns flera italienska och icke-italienska folk som bodde på den italienska halvön innan Italien bildades, först som enhetsstat och sedan ombildat till demokratisk republik den 2 juni 1946.
Hur har det då gått sedan Sardinien blev en del av Italien? Inte särskilt bra, skulle jag säga. Bilden nedan sammanfattar det hela på ett bra sätt. 🙂
Fakta om Sardinien som nation
En studie genomförd av universitetet i Cagliari visar att fyra av tio sarder vill att Sardinien frigör sig från Italien och förklarar sig självständigt. I den här artikeln från Unione Sarda finns en sammanfattning av resultaten.
Trots dessa fakta har självständighetspartierna fått ett mycket lägre väljarstöd än vad som visas i undersökningar som den ovan. Detta beror på flera orsaker som vi av utrymmesskäl inte har möjlighet att gå in på i detalj i den här bloggen.
Många sarder känner sig inte som italienare, utan de känner sig som sarder, vilket de också har sin fulla rätt till, på samma sätt som de har rätt att känna sig som italienare om de hellre vill det. Och det är faktiskt många sarder som betraktar de sig som både sarder och italienare. En del ser sig som sarder och européer och andra som världsmedborgare, även om det inte ens för dem själva framgår exakt vad som avses med detta.
Lyckligtvis är den sardiska nationalismen i dess många varianter övervägande inkluderande. Tillhörighet till den sardiska nationen är inte en fråga om blod eller genetik utan om den egna viljan. Den som bor och arbetar på Sardinien är sard, liksom alla andra som vill vara det. Olika språk, kultur och historia är bara olika delar av samma stora och komplexa mosaik.
Vägen framåt för Sardinien
Som du ser är det alltså inte helt lätt att ge ett enkelt och entydigt svar på frågorna vi ställde oss i början. Det viktigaste är dock att inse att mångfald är berikande för alla och att olika nationer kan bestämma sig för att leva tillsammans i en enda stat eller i en enda konfederation av stater, i frihet och med lika rättigheter.
Om vi skapade ett Europa som utgörs av folk och inte av stater så skulle det bana väg för större möjligheter till lycka och framgång för oss alla och vi skulle kunna undvika många konflikter och missförstånd. Att känna sig annorlunda borde vara något som förenar och inte splittrar.
Att jag känner mig som sard ger mig möjlighet att berätta något speciellt för de svenskar jag möter – och tvärtom. Kulturell rikedom har många källor och går inte att begränsa med medborgarskap nedtecknade i ett passdokument. Om mångfald är så värdefullt att det ska göras till en rättighet så bör det vara en rättighet för alla – annars blir det inte ett instrument för rättvisa utan för diskriminering.
Det här ämnet är omfattande och komplicerat men vi hoppas att du har fått lära dig något nytt och att du har fått ett nytt perspektiv på dessa frågor.
Till sist…
Om du vill uppleva något riktigt intressant och spännande, ta upp den här diskussionen med de sarder du träffar när du åker till ön på semester eller när du stöter på en sard någon annanstans i världen. Du kommer omedelbart att väcka deras ivriga intresse men se till att du har gott om tid på dig och inte är på språng, för du har sannolikt en lång kväll framför dig, i nya glada vänners lag!
Bobore hade satt ihop ett program för att visa kulturen, maten, naturen, badmöjligheterna och orterna på norra delen av ön. Och vilken resa det blev! Vi var alla överväldigade av upplägget och människorna, maten, mm. Efter resan har vi inte svårt för att tala väl om ön!
Vi flög med Easyjet till Olbia med mellanlandning i Milano. Så får det bli när det inte är högsäsong. Vi kom ett tiotal från Skåne, två från Danmark, två från Norge och två från Färöarna.
Vi startade med transfer i minibussar till den lilla staden Posada, knappt en timmes tur söderut. Det är motorväg som är ganska guppig och med markanta skarvar. Hyr bil med bra dämpning! Boende var ordnat på olika ställen för att visa och testa mindre boenden. För egen del kom jag i en grupp som bodde uppe i de smala gränderna vid försvarsborgen på höjden. Gamla hus kan ha sina begränsningar i bekvämlighet men välrenoverat och rent var det på alla ställena. Det är inget för handikappade men så är det ofta i de gamla städerna. En kort bit upp i berget på Su Vrau bjöds på middag efter presentation av resans upplägg och information från Portale Sardegna och kommunalrådet i stan. Det blev mycket pasta dessa dagar men det är de duktiga på.
Dorgali var nästa ort för boende, även här på lite olika småboenden runt om i stan. Ofta är det lägenheter som erbjuds och det passar ju bra för boende under längre tid.
Andra dagen var vikt för en båttur från Cala Gonone söderut en timme till en badstrand. Vilka vyer över bergen, grottorna och små stränder! Jag hade inte sett något liknande. Stranden Carla Goloritze är rymlig och bergen skuggar den som söker skydd för solen. Ett underbart bad fick vi. Det var ordnat så att båt hämtade för tillbakafärd med strandhugg för picknick vid Cala Luna. Ett dignande sådant uppdukat på sanden på korkunderlägg.
Efter återkomst körde vi till en liten vingård för vinprovning, tre röda och en vit. Druvan är Cannonau som är en sardinsk druva. Sen gick färden till Galtelli med boende i väldigt fin lägenhet i centrum. Alla resenärer var nöjda med sin inkvartering här.
Dagen efter gick vi upp till en gammal gård mitt i stan från 1700-talet, som varsamt renoverats liksom föremålen som tillhört gården. Det blev först en kort lektion i vanliga ord och fraser på sardinska. Vi fick sen en lektion i bak av de tunna bröd som man har till alla måltider här på ön. Lunch var framdukat på gården och vi fick den goda pecorinoosten som bearbetats av larver och är krämig. Charkuterier, melon och vindruvor, mm, också. Deras eget vin serverades.
På kvällen blev det stämningsfull sång av åtta manliga sångare. Det är sånger från medeltiden som man på senare år tagit upp. En mäktig upplevelse när de står i främre delen av kyrkan oftast fyra åt gången med armarna om varandra för avstämning.
Sista punkten var kvällsmål en liten bit utanför stan, pizzabuffe´och lite chark och ost före. Borgmästaren var där och pratade.
Det är en sak som vi har lagt märke till hos alla våra svenska vänner. Det är deras intresse och respekt för natur och miljö.
Många lever ett aktivt liv och tar gärna en promenad, cyklar eller vandrar i naturen. De lever helt bekymmerslösa i ett klimat som för oss, som har vuxit upp vid Medelhavet, ibland kan kännas både kargt och kallt.
Vi berättar ofta om hur spännande och annorlunda vi tycker att Sverige är för oss och de blir många gånger väldigt nyfikna på Sardinien. De brukar fråga oss om hur och när man bäst besöker ön om man är ute efter en intressant och unik upplevelse.
Det finns en hel uppsjö av upplevelser som vi kan rekommendera, till exempel att lära sig att laga typiska rätter, ysta ost av fårmjölk och baka bröd, skörda oliver och göra olja eller delta vid druvskörden på en familjeägd vingård, vandra i bergen och besöka fårstall där man fortfarande ystar ost med traditionella metoder på helt färsk mjölk.
Från och med 2019 har du möjlighet att uppleva Sardinien på ett helt nytt sätt, som blir både ekonomiskt, flexibelt och anpassat för dig som vill ha en aktiv semester där du upplever kulturen på ön inifrån.
Vi har skapat en produkt för dig som vill lära känna trakten och vara med om något unikt under din resa. Vi kallar den Sardinia Open Voucher Experience och den består av ett paket med ett fast pris som du hittar här: Sardinia Open Voucher Experience.
När kan jag besöka Sardinien med Open Voucher?
På hösten
Under den här årstiden är klimatet fortfarande milt, med temperaturer mellan 10 och 25 grader och ganska långa dagar. Från september till december ordnas varje helg lokala fester med fokus på konsthantverk och lokalproducerad mat i byarna i centrala Sardinien.
Vi rekommenderar ett besök i någon av de byar du hittar under evenemanget
Hösten är även den tid då det skördas vin och oliver samt plockas svamp och kastanjer i skogarna runt de små byarna inåt landet.
På vintern
Även vintern är en spännande tid eftersom karneval infaller då. Under januari firar vi Sankt Antonius och tänder brasor på gatorna. Dessutom startar påskfastan med allt vad det innebär av traditioner och högtider. Under den här årstiden tillverkas korv av griskött och det finns möjlighet att prova lokala sötsaker som förknippas med karnevalen. Titta också: Karneval på Sardinien
Foto: Sardegna Punto Radio – film Smakers Giralecce
På våren
Våren är verkligen en explosion av färger och dofter på landet. Dagarna blir längre och vädret varmare. Från april till juni återupptas hantverks- och matfesterna. Besök gärna de byar som vi nämner i evenemanget“Vår i Ogliastra och Marghine”.
Under stilla veckan, det vill säga veckan före påsk, kan man beskåda processioner med människor klädda i traditionella sardiska dräkter och delta i religiösa högtider som hålls i byarna.
Detta är ostens årstid. Nu produceras årets allra bästa får- och getost, tack vare den goda tillgången på vilda örter i landskapet.
Våra reseförslag:
Om du gillar friluftsaktiviteter som att vandra, rida ut till häst, göra utflykter till fots eller att cykla, rekommenderar vi hösten och våren.
Om du vill besöka museer, butiker med traditionellt hantverk, vinkällare, lantbruk och trädgårdar eller uppleva välbevarade äldre stadsmiljöer passar alla årstider lika bra!
Om du älskar havet, föredrar när det inte är så trångt på stranden och uppskattar att semestra i ett mildare klimat, då är perioden maj till oktober bäst, förutom juli och augusti. Vi rekommenderar att du bor nära havet så att du kan varva sol och bad med andra spännande aktiviteter.
Gillade du den här artikeln? Följ oss på Facebook och dela vår passion för Sardinien. Dela vår artikel med dina vänner så att de också får möjlighet att upptäcka Sardinien.
Klockan är fem på morgonen när 90-åriga Candida gör sig i ordning för att gå ut och arbeta på sin odling som ligger 1,5 km från Perdasdefogu, en liten by mitt i Sardinien. Klockan tio åker jag och hämtar henne med bil och hon ger mig nyplockad potatis, zucchini och sallad. Hennes odling är vackert grön och doftar av mynta. Hon berättar, liksom många andra som har passerat de nittio och börjar närma sig hundra år, att hon behöver komma ut i friska luften, röra på sig och ha något att göra, något som hon tycker om och kan engagera sig i. Det är arbetsamt men hon är lycklig!
Att vara fysiskt aktiv, komma ut i friska luften, ha ett socialt nätverk, ha en lugn livsstil utan stress och äta mat av god kvalitet, allt detta krävs för att man ska uppnå ett långt liv, även om genetiken också spelar in. Detta bekräftas av forskare, som har klassificerat Sardinien som en av de fem blå zonerna i världen.
Något som är värt att nämna är att i Perdasdefogu, min hemby, bor världens mest långlivade familj, familjen Melis. De nio syskonen (sex systrar och tre bröder) står med i 2014 års upplaga av Guinness rekordbok som världens mest långlivade syskonskara med en gemensam ålder på nästan 746 år. Fem av syskonen är fortfarande i livet.
Vad ska man säga? Ät sardisk mat och lev ett bra liv så blir du hundra år! 🙂
Här kommer en ovanligt berättelse på bloggen. Eftersom några av våra följande har frågat om praktiska saker om Sardinien vi har samlat ihop övrig information.
Sardinien är Medelhavets näst största ö. Den är ungefär 18 gånger mindre än Sverige och det tar ungefär fyra timmar att köra från norr till söder och två timmar från öst till väst.
Språk
På Sardinien talas sardiska och italienska, vilka båda är officiella språk. Många ungdomar talar också ganska bra engelska medan äldre bara talar sardiska och italienska. Det är dock relativt lätt att göra sig förstådd eftersom lokalbefolkningen är mycket tillmötesgående och har stort tålamod. Besökare på ön upplever att de får ett mycket gott och hjälpsamt bemötande.
Pengar
Man kan betala kontant med euro överallt. Det går inte alltid att lita på att man kan betala med kort eftersom maskinerna inte alltid fungerar och nättäckning ibland saknas. Det är bra att ta för vana att ha med sig lite extra kontanter. Det finns uttagsautomater och postkontor i alla städer och i de flesta mindre samhällen.
Trygghet
Sardinien är idag ett av de säkraste länderna i Medelhavsområdet. Ön har länge varit förskonad från krig och grövre kriminalitet. Som i alla länder är det dock bra att vara lite försiktig i större städer, där det kan förekomma inbrott och stölder, även om det är relativt ovanligt. När man åker ut på landet till mindre byar möts man av trevliga och vänliga människor. Sarderna sätter nämligen ära i att visa både varandra och besökare stor gästfrihet. Det går mycket bra att fråga lokalbefolkningen om vad som finns att se och göra i trakten. Om du vill utforska omgivningarna är det en god idé att först kontakta en lokal guide. Här finns stora möjligheter till upplevelser utöver det vanliga. I centrala Sardinien kan du till exempel ge dig ut på spännande bergsvandringar i Barbagia och Supramonte, där de mest kända vandringslederna finns.
En undersökning som publicerades förra veckan av tidningen Unione Sarda visar att 75 % Sardiniens befolkning känner sig trygga att gå ut kvällstid överallt på ön.
Hur berättar man om Sardinien för svenskar på svenska? Det är enkelt; man berättar på sardiska och sen låter man en svensk återberätta det hela på svenska. Men behövs verkligen en infödd svensk som kan sardiska och italienska? Javisst! Och här är han, vår ambassadör, som förvandlar våra röriga idéer till välordnade tankar uttryckta på fullt begriplig svenska, Henrik Hahne. Han har en bakgrund som konstnär och professionell översättare med kunskaper i latin, som ju är grunden till både sardiskan och italienskan. Det sistnämnda språket använder vi för att kommunicera med varandra när vår egen svenska inte räcker till. Henrik blev en av mina bästa vänner under läsåret 1991–1992, då jag studerade i Linköping och sedan jag flyttade till Malmö efter mer än 25 år har vi fördjupat vår vänskap. Jag frågade honom om han ville samarbeta med oss och han sa ja utan att tveka. Och för att göra honom till en äkta sard tog vi under en vecka med honom på en resa runt Sardinien, där han fick se, höra och smaka på det allra bästa ön har att erbjuda men det blev även en hel del spännande strapatser. Utan att avslöja för mycket kan vi berätta att han fortfarande vägrar att smaka på ”su casu martzu”, en sardisk fårost med levande fluglarver, vilket är en unik gastronomisk specialitet på Sardinien. Men han har å andra sidan lärt sig en hel hoper riktigt runda ord på det sardiska språket och hans förmåga att inmundiga lokala viner är helt klart i paritet med sardernas.
Så om du känner att något på vår webbplats verkar spännande eller intressant, så är det tack vare hans människokännedom och då tänker vi framför allt på hans nyväckta intresse och förståelse för den sardiska folksjälen.
Nu undrar du säkert: Har han översatt även detta? Följ oss, så kommer även detta mysterium att få sin förklaring!
Foto: Sardegna Punto Radio – film Smakers Giralecce
Följ med till Sardinien! 